Vem Vet

HEJ!

Jag vill prata med er om kärlek!

Jag var riktigt kär i en kille. Jag är nog det fortfarande. Jag kommer nog alltid vara det. Han var min livskärlek. Alltså kan inte leva utan varandra, andra halva, obehagligt kär. Och det var fantastiskt…När vi väl var tillsammans. Distans kan förstöra även dom käraste av människor.

Allting är perfekt när man är tillsammans. Men distansen gör så att man blir lite galen. Eller väldigt galen. Man blir osäker. Om sig själv och om sin partner. Man börjar bråka om saker som man aldrig skulle bråka om annars. I början så skypar man och ringer varje dag. Men sen hinner livet ikapp en, och då smsar man bara. Man säger att om man älskar honom, då är det värt det. Man skiter i resten. Man fokuserar på kärleken.

Men det är faktiskt inte så roligt när någon alltid måste åka hem. Att man alltid måste lämna varandra. Alltid farväl. Och livet fortsätter att fortsätta. Men han är inte där att tackla livet med dig. Han upplever egna grejer medans du gör likadant. Fast flera mil ifrån honom. Och istället för att göra allting tillsammans så får man skicka ett sms och förklara. Tro inte att det är samma sak. Så fort man syns igen så säger man saker som “Kommer du ihåg när…” Men han kommer inte ihåg. För han var inte där. Och du hade glömt skicka ett sms för att berätta om det.

Det går inte att hålla ett förhållande vid liv genom sms och mobilsamtal. Man kan försöka. Men till slut så går det inte att vänta längre tills man är tillsammans “på riktigt.” Vi sa alltid att efter college så skulle vi flytta in tillsammans. Men nu är han klar om ett år. Och jag har 3 år kvar. Hur länge ska man behöva vänta tills man kan verkligen vara med den personen. Jag hade väntat ett evighet. Tills jag förstod att det funkar inte alltid så.

Jag var en romantic tills jag behövde vara praktisk. Det är inte kul att bli sur på den man älskar, när man egentligen är sur på distansen.

Och nu så tror jag att för mycket har hänt för att bli tillsammans igen. Ett helt liv har hänt sen jag såg honom. Jag har skapat en helt ny värld utan honom. Men nya vänner och erfarenheter och upplevelser. Jag har släppt en låt och kommer släppa flera och kanske åka på turné. Han var inte med för något av det.

Går det att spola fram. Att låtsas som ingen tid har passerat. Att bara vara kär igen?

Eller ska man se dom en av det finaste upplevelserna i mitt liv, det bästa som hänt mig, men respektera att våran tid kom och gick, och att det är dags att skapa nya minnen med nya människor.

För att nu har jag börjat tycka om någon. Men jag är rädd. Jävligt rädd. Om jag tar tag i detta, släpper jag tag i det som var? Jag vill inte förlora honom för evigt. Men jag vill ge det nya en chans. Man kan ju inte leva i det förflutna. Någon gång måste man gå vidare. Allt snurrar i huvudet. Kärlek gör ont ibland.

Tack för att ni läste! Denna inlägg var mer för mig själv. För att få ut allting.

Puss

Peg

6 Comments

  1. Nicole Stengård Tamm

    Ååh Peg, tack för att du sätter ord på mina känslor. Så svårt att veta vad man ska göra när kärleken är så himla stark och nästan förblindar en. Hoppas du har det bra

  2. Om det är Dyllan du gillar så go for him – han är ett kap 😉

  3. Åh. Ja visst är det skitsvårt! Jag har en kärlek som ligger och gnager, med en massa \”tänk om…\” och känslan att det nog skulle varit vi… Men nånstans får man lita på att allt blir precis så som det ska bli. Man gör det man kan och det bästa man kan försöka lära sig är att lita på sin magkänsla. I ditt inlägg låter det som att du är redo att gå vidare, men det vet bara du. Lycka till!

  4. Det som har hänt se som en fin upplevelse och öppna hjärta igen till dem finaste upplevelsen som kommer !

  5. Cornelia Lindberg

    Hej Peg! Jag har lyssnat på din låt Aint No Saint och jag absolut älskar den. Jag tycker du har oerhört mycket talang och just därför undrar jag om du vill jobba ihop med mig med nästa låt? Jag är 20 år och är amatörlåtskrivare, eller det är i alla fall det jag vill tro, hehe. Jag har skrivit några stycken och kan skicka dem till dig om du har lust att kolla över dem?

  6. Kärlek är inte lätt och känslor är verkligen inte att leka med, dom är viktigare än vad man tror. Så just därför tycker jag du ska släppa fram dessa nya känslor och se vart det leder. Ingenting blir bra av att hålla tillbaka 🙂 Kram

Write a comment

Your email address will not be published.